Artiklar Profil

Simon Wanna tänker utanför bassängen

8 oktober, 20209 november, 2020 av Anna-Lena Pettersson Inga kommentarer

Musiken rullar i huvudet. Låt efter låt, och sen favoriten Rescue av James Bay på repeat. 1000 meter. Det är inte långt till nästa tävling och Simon är bekant med bansträckningen. Han har gått igenom den gång på gång under passen och gör det idag igen. Världen suddas ut, försvinner. 2000, 3000, 4000 meter. Tankarna går från klunga till utbrytning, välja att dra eller ligga efter. 5000, 6000, 7000 meter. Musik och tävling byts mot behovet av energi, av mat. Simon blir alltid hungrig under långpassen. Energi. Mat, mat. MAT. 10 000 meter. Klar.

– Jag har gjort tävlingen hundra gånger innan tävlingsdagen. Jag har haft den i huvudet under varje pass, visualiserat olika scenarion. Det hjälper mig, säger Simon Wanna.

Simon Wanna är ursprungligen från Säffle. Här startade han simkarriären, då åtta år gammal.

– Jag har många goda minnen från min uppväxt och från Säffle Simsällskap. Det är en liten klubb i en liten stad, endast 9000 invånare, men jag lade min grund här, lärde mig mycket och är jättetacksam för allt det har gett mig.

Dålig förlorare hittade simningen

Det var delvis slumpen som avgjorde val av idrott, men faktiskt även humöret. En av Simons kompisar hade börjat simma och tog med honom på första träningen. Simon fastnade ganska snabbt, något som var skönt även för Simons föräldrar – han hade sysslat med knattefotboll, men tog det hela på för stort allvar.

– Jag var en riktigt dålig förlorare, vilket syntes tydligt på fotbollsplanen. I simningen fanns det ingen annan att bli sur på, jag hade bara mig själv att skylla om det gick dåligt.

Simon började tävla direkt. Och visst ville han vara bättre än kompisarna, men det handlade mest om att jämföra sig med sig själv, att tävla mot de egna tiderna.

Gick det bra redan från början?

– Ja, det gjorde det. Sen strävade jag alltid efter att prestera ännu bättre, men visst gick det bra.

Var du en talang eller en träningsprodukt?

– I början var jag en talang. Jag tränade fortfarande en massa annat, som längdskidor, fotboll och löpning, men placerade mig bra i exempelvis Sum-Sim. Jag kom till final på alla distanser jag deltog i.

10 000 meter före frukost

Mitt i tonåren tog Simon steget och satsade bara på simningen. Han var 16 år när han lämnade värmländska Säffle för Uddevalla och NIU:s simlinje. Simning på skolschemat, men Simon hade inte hittat hem än. Det gjorde han istället några år senare – mer träning, helt på egen hand.

– Jag hade något som drev mig, kunde simma 10 000 meter klockan sex på morgonen, själv. I Säffle Simsällskap fanns dock inga äldre simmare, så jag valde kort därefter att flytta till Karlstad. I klubben där fanns det folk i min ålder, men ingen som simmade mina pass.

Simon låg ofta och drog längder på en bana bredvid Karlstad Simsällskap. Hans 10 000 meters-pass var inget som lockade övriga simmare.

– Det var i den vevan jag provade öppet vatten, då tillsammans med Micke Rosén.

Micke Rosén, en av Sveriges mest välkända öppet vatten-simmare, tog den unga Simon under sitt beskydd. Det var då sommar år 2013 och det går att räkna på ena handens fingrar hur många lopp i bassäng Simon Wanna gjort därefter. Han ville simma långt, riktigt långt, och slippa vända. Han var fast, hade hittat hem. Och på tal om hem bodde Simon i perioder hemma hos Micke Rosén för att kunna träna och tävla så mycket som möjligt.

Femma på första Vansbrosimningen

Vilket var ditt första öppet vatten-lopp?

– Vansbro 2013. Då var det bara 1500 meter eftersom termometern i Vanån visade på 13 grader.

*Simon Wanna under Vansbrosimningen 2016.*

Simon kom femma. Senare samma sommar hängde han med Micke Rosén och simmade i Riddarfjärden samt runt Djurgården. Ingen vinst, men han placerade sig på medaljplats.

Mellan loppen blev träningen tillsammans med Micke ”The Rainman of Swimming” Rosén allt mer specifik.

– Micke fick mig att gilla det och jag följde med i hans träningsgrupp. Det var svinkul, det var där min kärlek till sporten uppstod.

Simon minns inte sin första vinst i öppet vatten-sammanhang.

– Det var troligen i någon av deltävlingarna i Head Open Water Trophy. Anledningen minns jag däremot: jag lärde mig att spurta, blev effektivare i slutet av loppet, säger Simon.

Simon jobbade mycket med avsluten. Tränade benspark för att kunna använda det i spurten och lärde sig att hushålla med sina krafter.

– Att kunna simma 4000 meter och sedan öka rejält sista kilometern och dessutom spurta sista 50 eller 100, ge allt, blev träningsmodellen. Och det gav resultat.

Simon blev årets öppet vatten-simmare år 2016. Avslutningarna satt och långspurter blev hans grej. Sista kilometern var Simon snabbast, skapade en lucka till konkurrenterna.

– Sen vill man inte göra jobbet för någon annan, låta dem ligga i kölvattnet. Så jag hade några olika upplägg för att inte bli enkelspårig och lättläst.

Olika taktiker?

– Ja, för det beror på hur många som är i klungan. Ofta kollar man på de andra i klungan, om de hänger på om man rycker eller liknande.

Taktik blev Simons styrka

Öppet vatten kräver sin planering och taktik. Det och förmågan att fokusera på uppgiften blev Simons styrkor.

– Allt handlar om fokus. Det är många beslut som ska tas under loppets gång – ska jag gå om, hur tar jag bojen, ska jag hänga på när någon rycker, berättar Simon och fortsätter:

– Efter ett lopp, om jag har presterat bra, är jag helt slut i skallen. Det är uttröttande, mentalt utmattande, som att plugga intensivt under flera timmar. Det finns ingen tid att slappna av, inget utrymme för andra tankar. Det får komma först efter loppet, när jag har landat igen.

Det låter avancerat. Vilka är dina bästa råd till nybörjare inom öppet vatten?

– Oj, får jag dela upp svaret?

Absolut.

– Okej, då delar jag upp det i träning och teknik. När det kommer till träningen är mitt bästa råd att ta det lugnt, träna mycket men på lågintensiv nivå. Fartträning är inte så viktigt och väldigt få pass behöver vara hårda. Det sliter ofta mer än vad det ger – min filosofi är istället att kontinuitet är allt, säger Simon och fortsätter:

– Sen har vi den tekniska biten och där ska bålen vara i fokus. Där sitter balansen och kraften, bålen är nyckeln, att få med den i simningen. Vidare tycker jag det är enklare att utveckla bra teknik i bassäng, även på sommaren, för att få den att funka och sitta rätt när det är dags att simma i öppet vatten med vågor, navigering med mera.

Fem snabba med Simon

Ditt bästa lopp någonsin?

– Vansbro 2018. Jag är nöjd med min egen prestation även om jag inte vann. Vann gjorde Diogo Villarinho från Brasilien, men han har även tagit medalj i världscupen, så det var en värdig vinnare.

Största utmaningen i din OW-karriär?

– Att träna själv så mycket. När jag gick från bassäng till öppet vatten så var det en utmaning mentalt för mig.

Vad tränar du helst nu för tiden?

– Simning, gym eller löpning, allt funkar för mig. Så länge jag får träna en eller två gånger per dag kan jag bli meddragen på vad som helst. Och vill någon dra med mig på simhopp imorgon är jag på!

Vad äter du helst?

– Pannkakor med nutella. Det finns på alla Apollos frukostar.

Vad äter du helst inte?

– Allt som tar lång tid att bli mätt på, typ småkrafs på fina restauranger. Jag vill bli mätt fort.