Rörelseförståelse – kroppens framgångssaga

Ett nytt sätt att se på idrott och rörelse som är mer än bara fokus på själva idrotten och prestationen, där den mentala och den sociala biten får en större del. Där människan tillåts vara en helhet med både kropp och psyke. Där har du en enkel förklaring av rörelseförståelse, eller Physical literacy, som det heter på engelska och som har blivit ett viktigt sätt att se på idrott över hela världen. 

–  I vår strategi för 2025 har vi inom Riksidrottsförbundet fem mål varav två handlar om dels livslångt idrottande och dels fler internationella framgångar. Och kunskapen om rörelseförståelse kan hjälpa till att göra det här möjligt, säger Aila Ibanez Mengüc, verksamhetsutvecklare på Riksidrottsförbundet. 

Ofta förklaras rörelseförståelse som ett hjul, där ingen del är viktigare än den andra, utan snarare bidrar den ena delen till att nästa kan utvecklas. Alla delar behövs för att hjulet ska kunna snurra:

  • Den fysiska delen, där träningen ska inkludera tolv motoriska grundformer, också kallat rörelsealfabetet. Genom att klara av många typer av rörelser kan man bygga ett starkt självförtroende och gör personen motiverad till att fortsätta att träna hela livet.
  • Den sociala delen, där man känner att man är en del av gemenskap. Det här är en stor del av idrotten och gör att man känner motivation att fortsätta idrotta. Genom att ha roligt vill man stanna kvar i sin idrott.  
  • Den psykiska delen, där motivationen spelar en stor roll, motivation som man bland annat får genom de fysiska och sociala delarna. Man lägger stor vikt på generell utveckling istället för resultat, vilket gör att fler känner sig lyckade. 
  • Den idrottsliga delen, där man fokuserar på regler, taktik och strategier. Ofta liknar många av momenten varandra över idrottsgränserna. 

Varför kommer simmarna till simhallen?

Rörelseförståelse är nu en del av Riksidrottsförbundets utbildningar av sina tränare, just för att förstärka arbetet med att se individerna som idrottar. 

– Vi måste förstå att alla individer är olika, även om man är lika gamla eller har tränat lika länge så är alla olika i vad som får oss att vilja fortsätta träna. Tränarna måste förstå det och också veta hur man ska jobba med det, säger Aila Ibanez Mengüc och fortsätter:

– Det enklaste sättet är ju att fråga de aktiva, ”Vad får dig att komma hit?” och ”Vad tycker du är roligt?”. Det är inte så många som frågar och då vet vi faktiskt inte varför de kommer och tränar. 

Liz Durden Myers, brittisk lektor i idrottsvetenskap, är ett av de främsta namnen inom rörelseförståelse. Hon säger att vi i västvärlden ofta delar upp människan i två delar, kropp och sinne, och att vi ofta prioriterar ena delen mer än den andra.  

– Det är helt avgörande att vi inser att de två delarna inte går att separera. Genom ett sådant synsätt kan man höja värdet av “kroppen” och hjälpa människor att vilja vara fysiskt aktiva genom hela livet, säger hon. 

Liz Durden Myers

Rörelseförståelse för motionär och elit

Vid en första anblick kan det verka som att rörelseförståelse främst riktar sig till motionärer, den breda massan. Men Liz Durden Myers betonar vikten av rörelseförståelse även hos elitidrottare, bland annat för att kunna undvika skador.

– Rörelseförståelse spelar en jättestor roll i att utveckla elitidrottare. Det kan hjälpa till med att sätta hela personen först och idrotten sen. Att ha ett rikt och varierat träningsprogram kommer att skydda mot bland annat allt för tidig specialisering, överträning och utbrändhet, säger hon. 

Här spelar förstås den fysiska delen en stor roll, att faktiskt variera träningen med så många rörelsemoment som möjligt eftersom det utvecklar kroppen på ett sunt sätt. 

– Vi människor är designade att röra oss och upptäcka världen just genom rörelse. Barn och vuxna måste knyta an till sin kropp igen och hitta meningsfull fysisk aktivitet att hålla på med regelbundet, gärna varje dag. Det kommer att hjälpa oss att tackla vardagliga fysiska utmaningar, men också att göra att vi kan delta i olika idrotter genom hela livet, oavsett nivå, säger Liz Durden Myers.  

Aila Ibanez Mengüc håller med om detta och ger exemplet flickor som är i en tillväxtfas, då de ofta står still i utvecklingen inom idrotten under en längre tid:

– Tittar du bara på om hon simmar snabbare så finns det en stor risk att man tycker att inget har hänt, men hon kan ju ha byggt självförtroende, inte bara i aktiviteten i sig, utan även utanför. Och om vi tittar på framgångsrika idrottare så ser man hur viktigt självförtroendet är och vikten av att våga testa annat och vara aktiv i andra idrotter, både organiserade och inte organiserade. Man måste inte slita sönder dem i den idrotten där vi tycker att de ska vara, säger hon. 

Börja där behovet är som störst

Men var ska man börja? Hjulet är ju runt och ingen del är viktigare än den andra, så hur ska man inleda arbetet med rörelseförståelse? Liz Durden Myers säger att alla delar visst är lika viktiga och att man måste se till den enskilda personen för att kunna se vilken del man ska fokusera mest på till en början. 

– Om du kan förbättra en av delarna så kommer det ha en positiv effekt på de andra. Se individen och dess behov så kommer det att bli klart hur du bäst ska jobba med rörelseförståelse. 

Så kan du använda rörelseförståelse inom simning

”Nyckeln är att ha lika mycket fokus på prestation som på medverkan. Till exempel så är många simklubbar organiserade och strukturerade efter prestationer. Ett exempel är att man vid sidan av simning som är uppdelad efter till exempel åldersgrupper eller nivå, erbjuder annan simning. Till exempel kan det vara mer social simning som familjesimning och möjlighet att prova på andra vattensporter som simhopp, vattenpolo och så vidare. Det här förbättrar utvecklingen hos simmarna och förstärker deras kärlek till simning och simningsrelaterade sporter. Det här gör att man kan värderar framgångar på ett annat sätt, att man inte bara ser till hur många som står på prispallen, utan också hur många som faktiskt deltar.” 

Föregående artikel

”Jag kan bli tröttare än andra”

Nästa artikel

Träningsschema för bassängfria veckor