Kroppsmissnöje och kroppsångest
Kanske har du själv eller någon du känner haft negativa tankar om den egna kroppen. Tyvärr, är det inte ovanligt att man har det. Speciellt inom idrotten är det faktiskt rätt vanligt förekommande.
Men vad är egentligen kroppsmissnöje eller kroppsångest? I en kort artikelserie vill vi uppmärksamma problematiken. Denna första artikel är riktad till dig som idrottsaktiv.
Vi har pratat med Sara Hammer, legitimerad psykolog och har sedan 2009 arbetat med psykoterapi och kliniskt behandlingsarbete. Hon är dessutom verksam vid Riddargatan 1 – mottagningen för Elitidrott och hälsa.
Sara, vad skulle du säga att kroppsmissnöje eller kroppsångest är för något?
– Det går att definiera på olika sätt, men jag brukar säga att det handlar om att ens tankar och känslor kopplat till den egna kroppen definierar hur man tänker om sig själv och påverkar självkänslan. Att man via sitt utseende, värderar sitt egenvärde som människa. Vid kroppsmissnöje finns en överdriven fixering kring kroppen, ofta på detaljnivå. Det kan handla om vissa delar eller hela kroppen, säger Sara Hammer, leg psykolog och idrottspsykolog.
Sara berättar att själva ångesten eller missnöjet kan bero på en rad orsaker. Det handlar dels om det kulturella, att man hamnar i en sorts social jämförelse, att det finns en bild av hur en kropp ”ska” se ut. Inom idrotten kan det också handla om prestation. Att man som idrottsaktiv får fördelar genom att gå ner i vikt. Vidare menar Sara att det också kan uppstå på grund av hur exempelvis en tränare eller ledare pratar om kost och hur man kan slimma ner sig inför en tävling eller liknande.
– Man kan bli väldigt förstärkt av att gå ner i vikt då det på kort sikt kan bidra till förbättrad prestation, på lång sikt kan det dock i vissa fall göra att man hamnar i en ond spiral av ätstörningar, säger Sara Hammer.
Sara berättar att många idrottare som hon har pratat med berättar om ett slags ”flow” av att gå ner i vikt, men att det också kan gå över styr. Att dessa idrottare börjar minska sitt kaloriintag, ändrar sin kost och börjar träna mer.
– Allt det kombinerat, kan leda till att idrottare drabbas av överträningssyndrom och utmattning men också ätstörningar, säger Sara Hammer.
Det finns studier som visar på att ätstörningar är vanligare hos elitidrottare än den övriga populationen. Frekvensen ligger på två till tre gånger vanligare, men vissa studier pekar på en ännu högre frekvens. Ser man till riskgrupper och man kollar på elitidrottare, så är de estetiska idrotterna, exempelvis konstsim eller simhopp eller idrotter med viktklasser de mest drabbade. Sara menar att dessa idrotter är de mest drabbade eftersom viktminskning kan innebära prestationsfördelar.
Vad kan de långtgående konsekvenserna bli av kroppsmissnöje eller kroppsångest?
– Jag tänker att många får andra problem. Ingen blir speciellt lycklig av att gå i tankar om att man inte duger. Det kan påverka relationer, det sociala och kärleksrelationer i framtiden, säger Sara Hammer. Det kan också påverka glädjen inom idrottandet negativt och även prestationen.
Om man nu går och känner negativa tankar om sin kropp, hur kan man få hjälp med det?
– Vi ser i ganska nya studier, att idrottare inte primärt vänder sig till den närmsta kretsen av tränare och coacher för hjälp när de mår psykiskt dåligt. Det kan bero på att man är rädd för att bli bedömd, inte bli uttagen eller få vara med om man luftar sina problem. För att bryta detta är det därför önskvärt att ledare talar med om psykisk ohälsa, då det är mycket vanligt även hos elitidrottare. Det finns hjälp att få på exempelvis mottagningen för Elitidrott och hälsa i Stockholm eller Malmö om man är på landslagsnivå, man kan vända sig till RF, vårdcentraler eller UMO. Det viktigaste är att man vågar prata om det och söker stöd i tid.
Vad är det för typ av hjälp man kan få?
– På mottagningen för Elitidrott och Hälsa är det KBT som erbjuds. Vi jobbar mycket med beteendeförändringar och att förhålla sig till tankar och känslor kopplat till kroppen. En viktig del i KBT är att bryta undvikandebeteenden och bete sig mer linje med att man tycker om sin kropp och efter vad som är viktigt i ens liv. Beteendeförändringar påverkar många gånger våra tankar och känslor och tvärtom. Till exempel kan man få öva på att äta mat man tidigare uteslutit, att äta regelbundet, öva på att lära sig att se på sin kropp utan att vara värderande och öva på medkänsla med sig själv och sin kropp.
Hit kan du vända dig om du känner att du behöver hjälp:
Riddargatan 1: 08-123 457 80
Vårdguiden: 1177 kan hjälpa dig att guida dig till rätt vård.
Här hittar du ungdomsmottagningar som finns i ditt område
