Så funkar simningen i Paralympics

Idag, den 24 augusti 2021 invigs Paralympics 2021 i Tokyo. Men hur fungerar Paralympics, eller de paralympiska spelen som de heter på svenska? Vilka får vara med? Hur delar man upp de olika klasserna och hur kan några som har till synes ganska olika funktionsnedsättningar tävla mot varandra?

Vi ska försöka räta ut några av frågetecknen så att du har koll nu när tävlingarna drar igång.

Alberto Amodeo (Italien) på startpallen.

Vilka får vara med i de paralympiska spelen?

Naturligtvis krävs det att alla deltagare har någon form av funktionsnedsättning. Sedan beror det på idrottsgren när det kommer till vilka funktionsnedsättningar man måste ha eller hur pass nedsatt funktionen ska vara.

I Paralympics tävlar idrottare med såväl fysiska som intellektuella funktionsnedsättningar.

Hur länge har man anordnat Paralympics?

De tävlingar som senare utvecklades till Paralympics hette Stoke Mandeville Games och var en idrottstävling där rullstolsburna krigsveteraner med ryggmärgsskador tävlande mot varandra. De tävlingarna startade i Storbritannien och anordnades årligen från och med 1948. År 1960 fick för första gången civila deltagare vara med och tävlingarna som då anordnades i Rom kallades de paralympiska sommarspelen, eller Paralympics. Simningen var med redan från början.

Det var däremot inte förrän 1976 som spelen öppnade upp för deltagare med andra funktionsnedsättningar än just ryggmärgsskador. Då kunde även till exempel idrottare med CP-skador, synskador och som blivit amputerade vara med. 1976 var också första året som de paralympiska vinterspelen anordnades.

Namnet Paralympics kommer från ”de parallella spelen”, alltså de spelen som pågår parallellt med de olympiska, även om Paralympics nu inte ligger parallellt med OS, utan några veckor senare.

Hur blir tävlingarna rättvisa?

Det här är förstås inte helt lätt, men vi ska försöka förklara. I de flesta paralympiska idrotter delas idrottarna in i klasser, inte bara efter kön. Vi tar simningen som exempel.

Eigo Tanaka och Tomotaro Nakamura (Japan).

Simmarna delas in i tre huvudgrupper: Fysisk nedsättning, synnedsättning och intellektuell nedsättning. Inom de tre huvudgrupperna delas idrottarna upp i klasser, beroende på hur pass stor nedsättningen är. Ju lägre siffra, desto allvarligare funktionsnedsättning. De med fysisk nedsättning delas upp i 10 klasser (S1–S10), de med synnedsättning i tre klasser (S11–S13). De med intellektuell nedsättning delas inte upp i klasser, utan alla tävlar i samma (S14). Så, kan de alltså bli så att två som har helt olika fysiska nedsättningar tävlar mot varandra? Ja, så kan det bli så länge nedsättningarna anses påverka idrottaren lika mycket placeras de i samma klass.

Starten kan ske från startpallen, bredvid startpallen eller i vattnet.

Simmare kan klassas olika beroende på simsätt, så där finns också en uppdelning: S = frisim, fjäril, ryggsim, SB = bröstsim och SM = medley

Det resulterar i följande klassuppdelning:

  • S/SB/SM 1-4
    Olika grader av funktionsnedsättning i både armar och ben.
  • S/SB/SM 5-6
    Huvudsakligen funktionsnedsättningar i ben, armar eller ena kroppshalvan.
  • S/SB/SM 7-8
    Framförallt funktionsnedsättningar i benen eller ena armen.
  • S/SB/SM 9 & S/SM 10
    I huvudsak amputation av arm eller ben.

    Klassificering av simmare med synskada:
  • S/SB/SM 11
    Total blindhet.
  • S/SB/SM 12-13
    Synsvaghet.

    Simmare med utvecklingsstörning simmar i samma klass:
  • S/SB/SM 14
    Utvecklingsstörning.
Andreas Onea från Australien jublar efter seger på 100 meter bröstsim, Rio 2016.

Vad mer är bra att veta inför simtävlingarna i Paralympics i Tokyo?

Vi har två svenska simmare i Tokyo 2021, Lina Watz (S9) och Pernilla Lindberg (S14).

Lina Watz.
Pernilla Lindberg.

Simmarna får starta stående eller sittande på eller bredvid startpallen alternativt i vattnet, beroende på vilken funktionsnedsättning de har. Till skillnad från till exempel inom friidrotten får simmarna inte använda proteser när de tävlar.

Simmare med synnedsättningar får hjälp med att veta när de ska vända, alternativt gå i mål, av så kallade ”tappers” som duttar simmaren i bakhuvudet med en lång stör som förvarning. För att säkerställa rättvisa tävlingar i klassen S11, de med svårast synnedsättning, måste alla simmarna i klassen tävla med svarta simglasögon.

Stora bilden överst: Nikita Howarth från Nya Zeeland jublar efter att ha vunnit 200 meter medley vid Paralympics i Rio 2016.

Taggar:
Föregående artikel

Sarah Sjöström simmar i premiären i ISL

Nästa artikel

Superstjärna på TikTok och i den paralympiska bassängen