Snabbt om energi

Kolhydrater, fett och protein skulle man kunna skriva en roman om här, men det tar alldeles för lång tid. Här kommer istället en snabbskola i hur våra tre energigivande ämnen påverkar kroppen.

Först har vi kolhydrater. Det är kroppens raketbränsle. När du äter kolhydrater så omvandlas det till glukos som färdas genom blodet för att lagras i muskelcellerna och i levern i form av glykogen. Från dessa depåer kan energin snabbt frisättas och transporteras till de arbetande musklerna. Glukos är en energikälla som används i alla celler i kroppen och en hel massa går åt för att hålla dig smart – är bränsle åt din hjärna, alltså. 
Kolhydrater hittar du i pasta, potatis och ris, med mera. Sträva gärna efter att få i dig långsamma kolhydrater, exempelvis från råris, fullkornspasta och linser.  

Sen har vi fett. Fett är ett energigivande ämne med ganska dåligt rykte. Kroppens glykogendepåer tar slut efter en stunds aktivitet och träning och det är då fettet används till bränsle. Så brukar det uttryckas – att fett är kroppens reservtank. Samtidigt är fett det energigivande ämne som ger dig mest energi plus att fett har ett gäng andra viktiga funktioner i kroppen. Fett funkar nämligen som skydd för dina inre organ samt agerar värmeisolering.

Var hittar du bra fetter, då? Jo, du bör leta efter omättat fett och oliv- och rapsolja, nötter samt fisk. 

Sist och faktiskt minst har vi protein. Protein är superviktigt, ofta beskrivet som kroppens byggstenar, men som faktisk energikälla är den minst viktig. Det som är intressant för dig som tränar är proteinets egenskap att reparera och bygga upp dina muskler. På grund av detta är det en bra idé att äta något proteinrikt efter träning. Eftersom kött innehåller mycket protein måste du som är vegetarian eller vegan ha lite extra koll på att du får i dig tillräckligt med protein – framför allt om din kropp växer och/eller du tränar mycket. 
Bra protein hittar du i: kött, fisk, ägg, bönor och baljväxter. 

Det lilla extra
Vill du läsa mer om kost finns det massor av bra info på livsmedelsverket.se

Foto: AdobeStock

Taggar:
Föregående artikel

Nytändning inom fjärilssim

Nästa artikel

#22: Sara Junevik