Mentorskapande
Inom idrotten finns ett antal olika vägar att gå efter aktiv karriär. Tränare kanske, funktionär eventuellt, förälder till aktiva barn. Och så finns det ett fantastiskt sätt att dela, ta tillvara på allt du lärt dig och låta dina erfarenheter få fortsatt liv i nästa generation. Att vara mentor.
Sofia Kuylser var aktiv inom simhopp under hela sin uppväxt. Hon gick från aktiv och vidare till tränarrollen och arbetade senare även med utvecklingsfrågor inom Svensk Simidrott. Därefter tog hon ett jobb inom Svenska Gymnastikförbundet och tappade kontakt med vatten, sviktar och plattformar. Men det fanns en väg tillbaka.
– Det började med att jag fick ett samtal från Sportchefen i Poseidon som frågade om jag ville vara mentor, berättar Sofia. Och det ville jag!
Om det passade för den tilltänkta personen, Arvid Strömbäck, simhoppstränare i Poseidon, lägger Sofia till.
– Personligen brinner jag för mentorskap och ser det som väldigt utvecklande för både tränare och mentor. Det är dock den jag är mentor till som är i centrum, så mitt första möte med Arvid handlade om att få en överblick över hans förväntningar på mentorskapet och om jag kände att jag kunde matcha det. Jag är inte aktiv som tränare på den nivån längre, men kan fortfarande simhopp, ledarskap med mera. Vårt upplägg var att Arvid fick specificera vad han ville ha ut av mig, berättar hon.
Sofia Kuylser
Hur länge har du varit mentor nu?
– Vi körde igång med uppstartsmöte i april 2024, så det är ett drygt halvår. Frågan fick jag tidigare under våren.
Du hittas i Stockholm och Arvid i Lund. Hur funkar mentorskap på distans?
– Vi ses i digitalt möte runt en gång i månaden och det är Arvid som håller i samtalet. Han meddelar innan vilka frågor och tankar han vill ta upp, så det är vår utgångspunkt. Min roll är att vara bollplank, bidra med perspektiv och klokskap från både forskning och min erfarenhet. Det viktiga är dock att Arvid styr, men samtidigt att vi båda bidrar. En sak som vi pratade om tidigt i samarbetet var om Arvid tyckte att det var värdefullt att jag kom för att hälsa på. Att få se Arvid i tränarrollen i miljön han verkar i, helt enkelt, berättar Sofia.
Det tyckte Arvid var en bra idé, så Sofia tog tåget ner och spenderade två dagar i Lund.
Är det en del av mentorsprogrammet, att man kan åka och hälsa på sin adept?
– Det var på mitt och Arvids initiativ, men jag tror egentligen inte att det är något som förväntas av mentorsprogrammet. Vi presenterade förslaget för Ulrika Sandmark, som arbetar med programmet, som tyckte att det var bra och stöttade idén ekonomiskt. Och överlag har vi fått positiv respons för våra idéer, så även det samarbetet har funkat utmärkt, berättar Sofia.
Vad innebär då, i tre meningar, mentorskap för dig, Sofia?
– Mentorskapet ska innebära ett tryggt rum. Jag lyssnar mycket och ställer mycket frågor, samt bidrar med olika perspektiv. Jag är alltså inte främst en problemlösare, men vägen till lösningarna går ofta via ett bra bollplank.
Arvid Strömbäck är tidigare tävlingsaktiv simhoppare som tagit klivet över till tränarrollen. Hemmabassängen ligger i Högevallsbadet, ett stenkast från centrum i skånska Lund.
Du blev ihopmatchad med Sofia. Hur gick det till, rent praktiskt?
– Jag är med i ett traineeprogram inom Svensk Simidrott, som mentorskap är en del av. Jag fick specificera vilka punkter jag ville utvecklas på och så utgick vi från det. Efter det matchades jag ihop med Sofia.
Arvid kände till Sofia sedan tidigare, att hon jobbat inom Svensk Simidrott och även inom Södertälje Simsällskap. Han beskriver det som att det finns en del känningar inom tränarkåren.
Arvid Strömbäck
Hur funkade det första gången ni sågs?
– Vi startade med ett onlinemöte, där mina utvecklingsområden var i fokus. Min utgångspunkt är ledarskap, det vill jag lära mig mer om, vilket också stämmer väl med Sofias kompetens. Sen pratade vi mer konkret, satte lite groundrules, där vi kollade av om vi båda fick ut något av samarbetet, säger Arvid.
Efter det mötet funderade Sofia och Arvid på varsitt håll innan ett nytt möte planerades in. Nästa steg var en mer konkret plan.
– Vi satte regelbundna möten, vilket innebär att vi ses ungefär var femte vecka. Online, eftersom vi sitter i olika delar av landet, säger Arvid.
– Agendan sätts av mig, främst. Vi har ingen dagordning, men en hyfsad struktur att utgå från. Vi följer upp vad vi pratade om på förra mötet och om jag har några ytterligare frågor. Sen kan jag självklart höra av mig mellan våra satta möten, men det har inte behövts.
Vad är det bästa med samarbetet med Sofia enligt dig, Arvid?
– Vi har redan haft en konkret situation, faktiskt. Jag förklarade den från min sida och Sofia kom med konkreta exempel på hur jag kunde komma vidare. Det skulle utvecklats till en mycket större konflikt annars, så där var Sofias erfarenhet till stor hjälp.
Just det är mentorskap i praktiken – att kunskap passas vidare till nästa generation. Och det finns många som sitter på kunskap inom simidrott som kan ge nästa generation kött på benen och stöttning. Är du en av dem? Med mentorskap är din gärning inom din idrott inte över!
Fotograf omslagsbild: Emma Wallskog, Bildbyrån
