Därför drabbas unga idrottare av psykisk ohälsa

Det förrädiska med psykisk ohälsa är att den inte syns utanpå och det kan därför vara svårt att veta om du själv eller någon du känner är drabbad. När mår man ”bara dåligt” och när handlar det faktiskt om psykisk ohälsa som man kan behöva hjälp med? Göran Kenttä, lektor i idrottspsykologi vid GIH, beskriver psykisk ohälsa som ett brett begrepp där all typ av psykiatrisk problematik läggs in. Det kan handla om att du lider av svår ångest eller depression, men det kan också vara så att du mår dåligt utan att känna igen dig i alla kriterier för till exempel depression.

– Då brukar man prata om en mildare psykisk ohälsa. Det kan därför vara svårdefinierat när man pratar eller läser om det, säger Göran Kenttä. 

Idrott skiljer sig inte nämnvärt från samhället i stort när det kommer till psykisk ohälsa. Depression och ångest är det vanligast förekommande. Men inom idrotten finns en mer utpräglad prestationsångest. Det är fullt normalt att ha prestationsångest inom idrotten, det kan till och med vara något bra. Men det är när den går över till att vara något försvårar glädjen eller lusten till din idrott som det kan uppstå ett problem och måste därför behandlas.  

– Måste man kräkas, hitta på ursäkter eller upplever ångest inför tävlingar eller träningar så kan det handla om en svårare grad av prestationsångest. Då behöver man hjälp och stöttning. Samma sak gäller för depression, alla kan ha dåliga dagar. Men går dagarna över till veckor har det troligtvis gått från något normalt till något som behöver tas hand om, säger Göran Kenttä.

Även om psykisk ohälsa är vanligt råder en viss stigmatisering kring ämnet. Det är vanligt att man skäms över mer allvarlig psykisk ohälsa, som exempelvis djupa depressioner eller ätstörningar, trots att det är precis lika naturligt som ett dåligt knä.

– Det är lättare och mindre skamfyllt att vara öppen med sina fysiska skador som överbelastningsskador eller liknande, säger Göran Kenttä.

Coronas påverkan på det psykiska måendet

Har du känt ibland att träningar, tävlingar eller till och med hela ditt idrottande känns meningslöst? Du kanske till och med övervägt att sluta med din idrott när lusten och meningen med träningen plötsligt är som bortblåsta. Om det har känts extra mycket så nu är det inte så konstigt.

2020 var som bekant, präglat av covid-19 och tävlingar, träningar och evenemang fick ställas in och skjutas upp. Inte bara den fysiska träningen fick lida utan också det sociala som det innebär att vara aktiv inom idrotten. Det här kan i sin tur kan leda till försämrad psykisk hälsa hos de som tränar, framför allt de unga. 

– Det har nog varit tufft för många. Tar man bort alla mål så kan man lätt tappa bort motivationen till varför man tränar. Det blir mer och mer isolerat med alla restriktioner och man tappar lite av det sociala. Vilket kanske är ännu viktigare för unga människor. Att ha sociala kontakter och social närvaro. Begränsas den, påverkas såklart humöret och hur man mår också, säger Göran Kenttä.

Men han påpekar också att det faktiskt går att göra något åt. Genom att se idrotten på ett annat sätt kan man komma runt problemet och må bättre.

– Det handlar mycket om att arbeta med andra typer av målsättningar som inte bara är tävlingar och resultat. Inom exempelvis simningen kan det handla om att utveckla sin start eller jobba på sina vändingar. Det gäller att hitta struktur i vardagen och göra saker som känns meningsfulla och viktiga. Finna glädjen i annat, säger Göran Kenttä.

Preventiva åtgärder för att förebygga

Göran menar att om man lär sig mer om psykisk ohälsa och vågar prata mer om det kan man också tidigt identifiera tecken och symptom. Det gör det lättare för människor att söka hjälp och få behandling. 

– Inom simidrotten har man varit duktiga på att få in stödfunktioner som jobbar på alla nivåer. Det inte bara är läkare och fystränare som är viktiga utan att man också plockar in idrottspsykologi, att det är en värdefull del, säger Göran Kenttä.

På Riksidrottsförbundets hemsida kan du hitta mer information kring prestation, hälsa och idrottspsykologi. Där finns även tips hur man kan tänka kring situationen med corona.

Läs mer: ”Att ta hjälp är inte ett tecken på svaghet – tvärtom”