Jenny representerar simningen i den Olympiska Offensiven!
Som vi tog upp i föregående artikel, satsar nu Sveriges Olympiska Kommitté på ett initiativ nu som ska få in fler kvinnor på tränarsidan. Enligt statistik från Riksidrottsförbundets statistik från 2019, är 70 procent av ledarna och tränarna inom de svenska landslagen män. Tittar man på trupperna från de fem senaste sommar-OS så var tio procent av tränarna kvinnor, trots att andelen kvinnliga aktiva var över hälften.
Maria Öhman, Claire Vilshed och Jenny Gustavsson är tre av tjugo tränare som antagits till initiativet. Vi fick en pratstund med Jenny som är tränare på Spårvägen Simförening.
Jenny, hur känns det att ingå i det här initiativet?
– Jätteroligt såklart! Det känns som en bra möjlighet att utvecklas som ledare och tränare, säger Jenny när vi ringer upp henne.
Jenny har jobbat som tränare på heltid sedan 2006. Innan det har hon varit aktiv som tränare ideellt i många år. Vad som driver henne i sitt arbete är att få se människor utvecklas. Både idrottsligt men också personligt.
– Det är häftigt att se den personliga utvecklingen och inte bara den idrottsliga. Den personliga utvecklingen kan handla om att få dem att växa genom eget ansvar, att de växer som människor och tar ansvar för gruppen och relationerna. Utveckling i alla former är jätteviktigt för mig, säger Jenny Gustavsson
Hon beskriver sin syn på ett hållbart ledarskap är att man ska kunna satsa på en tränarkarriär och hålla på länge. Det ska vara en arbetsform som fungerar med de övriga delarna i livet.
Varför tror du att kvinnliga tränare är underrepresenterade på de högre nivåerna?
– Teamet har alltid varit viktigt för mig. Att man känna förtroende för de man jobbar med, att man kan växeldra när livet kräver det, exempelvis när man blir förälder. Många simklubbar i Svergie har anställd personal. Men det är bara de stora klubbarna som har flera anställda. I en liten klubb har man kanske en eller två anställda, då är det svårare att få till det där med teamet, säger Jenny Gustavsson.
Vilka frågor tänker du blir viktiga att utbyta med andra tränare inom Olympisk Offensiv?
– Kvinnor är ju en minoritet. Jag tänker att vi kan lyfta hur man hanterar olika situationer när man är en minoritet. Men också hur man löser situationen i småbarnsåren, när man är borta längre perioder. Med tanke på att det är så få kvinnliga ledare så undrar man varför det är så. Och då kan det ju vara så att arbetet inte är anpassat för en mamma, samtidigt finns det tränare som är pappor, säger Jenny Gustavsson.
Jenny ser simning som en av de mest jämställda sporterna. Simmare tränar ihop oavsett kön och en kvinnlig prestation på OS värderas lika högt som en manligt. Men det är just på ledar- och tränarsidan som Jenny upplever att det är snedfördelar.
– Kvinnor är mer representerade i de yngre åldrarna medan män är mer representerade i de högre. Just där är det något som vi inom simningen inte har lyckats med, säger Jenny Gustavsson.
Och hennes syn på vikten av ett mer jämlikt idrottsliv är solklar.
– Olika berikar! säger Jenny Gustavsson.
Läs också: En Olympisk offensiv för att få in fler kvinnliga ledare!
