
Därför får du kramp när du tränar
De flesta som tränar hårt har någon gång upplevt kramp. Det kan vara allt från en liten krampkänning i en liten muskel till en oerhört smärtsam, plötslig och stark kramp i en stor muskel som gör det omöjligt att göra något annat än att kvida och försöka häva krampen. För vissa händer den någon enstaka gång och för andra är det ett återkommande problem.
Men vad är kramp? Vad är det som får en muskel att plötsligt få för sig att dra ihop sig så hårt den kan, helt utan att man själv vill det?
Tyvärr måste vi avslöja att man faktiskt inte har full koll på med det här med kramp, ens inom forskningen. Man vet att det är vanligare att uthållighetsidrottare drabbas, men det finns ingen idrott som är helt förskonad.
Det finns två huvudteorier om varför man får kramp när man tränar.
1. Uttorkning eller obalans i elektrolyterna i kroppen
Det här är den klassiska förklaringen till att man får kramp, att man tappar vätska och blir uttorkad samtidigt som man svettas ut elektrolyter vilket skapar en obalans som får musklerna att krampa. Det finns både gamla studier på gruvarbetare från 1920-talet och studier på nutida idrottare som pekar på att det kan stämma. Alla som ingick i studierna fick jobba eller träna hårt i svettiga miljöer. Hälften av dem fick sedan bara vatten medan den andra hälften fick vatten med salter. De som bara drack vanligt vatten fick kramp i större utsträckning än de som också fick salt.
Ja, men då så. Då är det ju löst!
Nja, så enkelt är det inte. Det finns en huvudteori kvar:

2. Störningar i de nerver som styr musklerna
Det är ju långt ifrån all kramp som uppstår i varma förhållanden. Visst går det att få kramp när det är kallt och man är ouppvärmd. Du kan ju till och med få kramp utan att du tränar, till exempel när du skriver för hand för första gången på länge kan handen dra ihop sig likt en klo. Då kan det ju näppeligen handla om att man är uttorkad? Nej, det är här teori nummer 2 kommer in. En onormal aktivitet i de nerver som styr när musklerna ska dra ihop sig, som gör att de skickar felaktiga signaler till musklerna som får dem att krampa.
Det här låter superrimligt. Däremot vet man inte vad de här störningarna skulle bero på, inte heller varför de i så fall verkar bli värre när man blir trött, varm eller uttorkad. Det är i alla fall bevisat att det går att förhindra kramp hos idrottare som lider mycket av kramper, genom att bedöva de nerver som skickar fel signal.
En anledning till att man inte vet mer om kramper är att det är svårt att undersöka vad som händer vid en kramp eftersom det inte verkar hända samma sak varje gång. Vi hoppas helt enkelt på mer forskning som gör att vi slipper eländet med krampande muskler.
Källa: My Sport Science