
Simning – därför blir du beroende
Det är något med lukten av klor på huden, de skakande benen efter ett tufft pass och den trassliga frisyren som är beroendeframkallande. Och det är inte bara något man säger, simning ÄR beroendeframkallande.
Allt, eller åtminstone det mesta, går att förklara med endorfiner, kroppens eget uppåttjack som den bjuder frikostigt på när du rör på dig och tränar. Det härliga ruset brukar kallas ”runner’s high”, men det kunde lika gärna ha kallats ”swimmer’s high” för simmare har minst lika mycket endorfiner som rusat genom systemet som löpare.
Varför skickar du kroppen ut en dos av endorfiner när vi tränar? Jo, helt enkelt för att endorfinerna tar udden av smärta, vilket är fiffigt vid hög ansträngning. Det är smärtstillande på ett sätt som liknar morfin, men inte riktigt lika kraftfullt.
Så påverkar simning din hjärna

Det bästa med den här ”naturens marijuana” är att den inte är negativ för kroppen på något sätt, tvärtom. Den avslappnande känslan vi får är verkligen avstressande för kroppen och hjärnan. Musklerna slappnar av och nivåerna av stresshormoner minskar.
Dessutom är regelbunden konditionsträning många gånger bättre än antidepressiva läkemedel mot lätta till medelsvåra depressioner. Dessutom helt utan negativa biverkningar. Biverkningarna är istället positiva i form av ökad muskelmassa, bättre blodvärden och ett friskare hjärta. Det är biverkningar man gärna riskerar.
Men det är inte slut där. Simning gör också att du får nya hjärnceller vilket gör att du får lättare att minnas och att ta till dig ny information. Kroppen och hjärnan får också lättare att samarbeta och koordinera rörelser när du tränar på att ta effektiva simtag.
Så nästa gång du undrar varför kroppen automatiskt dras mot bassängen även när du har förra passets max-hundringar i färskt minne, nu vet du.
Foto: Bildbyrån. Överst James Guy och Adam Peaty från Storbritannien under OS i Tokyo 2021.